Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Stockholms blodbad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholms blodbad.
43
pen, att det står honom »dem ingalunda till att anamma till
någon vänlig förlikelse för sådant uppenbart kätteri, som så
uppenbart hava kastat sig upp mot allan kristendomen med
sådane obekvämelige och uppenbare oärlige gärningar. Desse
alle och var för sig» . . . varefter gärningarna uppräknas och
beskrives. Därpå fortsättes: »Högmäktigste förste och kristen
konung, hjelper oss och all kristendomen till rätt över desse
förnämnde uppenbare kättare och vårt och den helga
kyrkans gods igen och skadeböter». Det tages, som man finner,
i skriften i första hand fasta på det »uppenbara
kätte-riet». Detta framställes ha manifesterat sig i de obekvämliga
och oärliga gärningarna. Yrkandet går ut på konungens
hjälp att få rätt över de uppenbara kättarna, restitution och
skadeersättning; Interpretationen är så mycket säkrare som
gerningarna i sententian uttryckligt rubriceras av aktör som
uppenbart kätteri. Paludan-Muller, inte Erslev, har här sett rätt.
Den första fråga, som efter tillrättaläggandet av
klagoskriftens innehåll reser sig, är frågan: vad menades med
kätteri?
Själva ordet kätteri har över Italien och Tyskland, där
de som var fallna i denna delikt kallades gazzari, Ketzer,
nått upp till norden. Det betecknade ursprungligen den
villolära, som förfäktades av de manikeiskt influerade katharerna.
Med tiden kom ordet att avse hæresi och schisma, det senare
visserligen tänkbart utan det förra, men i själva verket alltid i
förbindelse därmed, ett schisma hæreticum. De moderna
kanonisternas definitioner å dessa delikter är in i minsta
detaljer utmejslade 1. Mera upplysande är i här föreliggande
sammanhang de äldre och vid tiden för Stockholms blodbad
normgivande kanonisterna, Antoninus av Florens och andra.
Den förres Summa sacræ tlieologiæ, iuris pontificii et Cæsarei,
förelåg redan vid 1500-talets början i talrika tryck; den var
överallt känd och använd. Antonini definition å hæresi
betonar skarpare än motsvarande moderna vissa moment. Den
1 Jmfr exempelvis München, Das kanonische Gerichtsverfahren und
Straf-recht, II, 315, 346; Hinschius, System des katholischen Kirchenrechts, V, 157,
679, 161, 688; och hos dessa upptagna källcitat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
