Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Stockholms blodbad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholms blodbad.
45
tentiæ, särskilt reserverad påven *. Samtliga dessa förbrytelser
kan givetvis vara utslag av kätteri. Men de konstituera inte
något sådant. I det föreliggande fallet visar klagoskriften
varken att förbrytelserna haft något med tron att skaffa eller
att ett avsiktligt lösgörande från kyrkans enhet ägt rum.
Varken hæresi eller schisma var ledda i bevis. Vad den visar,
är endast att världsliga personer förgripit sig på den svenska
kyrkan, och att detta skett under svåra, delvis sakrilega
former.
Klagoskriften brast i motiveringen för kätteri. Den är
ställd på skruvar. Man har ingen anledning tro, att inte
Gustaf Trolle själv begripit detta. Därav utan tvivel hans
ansträngningar att med orden övertona vad som brast i det
reala. Han stämplar de anklagade genomgående som kättare;
de har »kastat sig upp mot allan kristendomen»; de har brutit
kyrkans »förbud och skickelse». Sin egen ståndpunkt som
biskop markerar han skarpt. Den markerar samtidigt
kätte-riet. Clemens V hade vid konciliet i Vienne bestämt, att
den biskop, som inte låter lagen ha sin gång mot det
hære-tiska fördärvet, utom av andra straff även drabbas av
suspension från sitt ämbete 2. Gustaf Trolle vägrar i sin
klagoskrift varje förlikning med de anklagade.
Det särtecknande för Gustaf Trolles klagoskrift är
emellertid inte endast själva ledmotivet, kätteriet. Särtecknande
är också den särskilda belysning, som ges åt detta.
Ärkebiskopen framställer de brottslige inte endast såsom kättare,
utan såsom uppenbara kättare, brottet såsom uppenbart
kätteri och uppenbara oärliga gärningar. Vad som förövats
betecknas såsom något manifest, ett notorium.
Vad innebar detta? Det innebar, att därmed redan
från början den för kätteri vanliga processordningen gjordes
stridig. Ty är brottet notoriskt, sättes denna ur spelet3. I
mål, där accusatoriskt förfarande annars kommer i fråga,
1 c. 2. Clem. de sent. exc. V. 10.
2 c. 1 § 4. Clem. de hæret. V. 3.
3 c. 14. G. 2. qu. 1: quæ manifesta sunt judiciarium ordinem non
requi-runt. Jmfr Summa Rolandi C. II. qu. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
