Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Nekrologierna från Lund, Roskildekrönikan och Saxo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nekrologierna från Lund, Roskildekrönikan och Saxo. 105
landsflykt som nu följde. Men lika karakteristiska som
fastheten i karaktären är de återstående dragen i
Roskildemannens biskopsbild. Om Eskil som kyrkobyggare vittnar Lunds
domkyrka och det 12. århundradets skånska stenkyrkor. Som
klostergrundare saknar han varje jämnbörding i Norden, och
hans verksamhet i detta avseende sträckte sig även till
Nordtyskland. Men ur det brusande livet med Martha stod hans
längtan till det stilla kontemplativa livet med Maria. Han
gick på pilgrimsfärd till Jerusalem; han hamnade till sist,
en fattig man, bland de andra fattige i en bönkammare i
Clairvaux.
Då Eskil den 1 september 1145 vigt domen i Lund,
uppsatte kanikerna där en notitia, som till kommande tider
skulle bära bud om dagens högtidlighet och de digniteter,
prebenden och gåvor ärkebiskopen givit. De prisade Eskil
som Roskildemannen kort förut prisat Magnus Nielsen såsom
»hilaris dator», en glad givare, och de parafraserade i
inledningsorden karakteristiken i Roskildekrönikan av Sven
Norbagge — »pater patrie» blev till »ecclesie pater»; »egregius
pietate et qui omnia vellet ad perfectum ducere» till
»quidquid egregie uirtutis suus ceperit antecessor ad egregiam
sathagebat perducere conseruationem». De framhävde hans
fromhet, »innata viro pietas» *. Tre och ett halvt årtionde
senare mötte en munk dagligen Eskil på hans vandringar
inom klostermurarna i Clairvaux. Saxo tecknade senare en
karikatyr av den store ärkebiskopen. Munken skrev vad han
hörde Eskil berätta för sig. På ett ställe sammanfattar han
hans gärning i orden: han satte med makt och myndighet
sin häl på de högmodiges och de uppsattes halsar . . . Skräck
betog syndarna i Dacien — »superborum et sublimium colla
potenti auctoritate calcabat . . . perterriti sunt in Dacia
pecca-tores» 2. Det är så nära som möjligt några av de andra orden
om biskoparna i Roskildekrönikan.
Revis- och indiciekedjan sluter sig. Man kan disku-
1 Dipl. Suecanum I, 50,
2 Herbertus, De säncto Eskilo Lundensi metropolitano. Mscr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
