Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lauritz Weibull, Kristian Erslev och Stockholms blodbad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kristian Erslev och Stockholms blodbad.
123
nu över från målets formella behandling till realiteterna,
och under dem skall det sammansvärjelsebrev, vilket
utfärdades på riksdagen i Stockholm den 23 november 1517,
ha framdragits. »Dryftandet varade länge och fortsattes av
rådet, sedan konungen dragit sig tillbaka; därunder torde
mäster Jon ha fått tillfälle att förelägga den nu skriftligt
formulerade klagan» (254 ff.) 1.
Hela denna Erslevs framställning av det händelseförlopp,
i vilket klagoskriften skall ingå, är utan stod i källorna.
Den är, som han också själv bekänner, intet annat än en
»upplysande, gissningsvis uppställd översikt över
förhandlingarnas gång». Historisk vetenskap kan saklöst undvara
sådana översikter. Lägger man fram gissningar som dessa
och skriver historia med utgångspunkt från dem, kan man
nå snart sagt vilka resultat som man önskar. Skarpare än
de flesta andra har Erslev i unga dagar bekämpat dylika
företeelser. Han befinner sig nu i denna liksom i så många
andra punkter mitt inne i de forna motståndarnas läger.
Vad man i detta sammanhang har att taga ställning
till är frågan om den muntliga klagans fakticitet, i samband
därmed också till frågan om tiden för klagoskriftens
tillkomst och föreläggande.
Erslev begrundar den muntliga klagans fakticitet, eller
rättare sannolikheten av denna, på följande sätt. En sådan
klagan, i sig själv naturlig, säger han, stödes därav, att
Christiern II i den proklamation, han utfärdade den 9
november, talar om muntligt framförda klagomål ävensom att
Olavus Petri gör detsamma. Ett ytterligare stod för sin
mening finner han däri, att relationen efter den muntliga
klagans förebringande låter det komma till en ordväxling
mellan konungen och Gustaf Trolle. Konungen förde därvid
en förlikning på tal; ärkebiskopen avslog. Konungen skall
1 Erslev anser i detta sammanhang »ganska rimligt», att även förra
delen av sententian från den 8 november, alltså utom den i denna införda
klagoskriften namnen på aktens fjorton utfärdare, uppgifterna om tiden och
omständigheterna, under vilka de sammanträdde den 8, nedskrivits redan
den 7 november. Uppfattningen är orimlig. Den saknar sjelvfallet källunderlag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
