Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karl Gustav Ljunggren, Nordiska personnamnsordböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
Karl Gustav Ljunggren.
Lind utarbetat supplement, innehållande svenska personnamn i
den norsk-isländska medeltidslitteraturen. Även detta arbete är
till stor nytta och kommer allt framgent under en oöverskådlig
framtid att begagnas flitigt, men det måste uttryckligen
framhållas, att det på intet sätt kan betraktas som en slutgiltig
forn-svensk personnamnsordbok. Materialet är väsentligen hämtat
ur tryckta urkundssamlingar samt ur verk av typ Svenska
Riks-Archivets pergamentsbref, men även ortnamn och i någon mån
runformer och från senare tid stammande förteckningar över
ålderdomliga namn ha anlitats. Förteckningen är omsorgsfullt
gjord (namnen så vitt möjligt identifierade och lokaliserade,
källskrifternas stavning i regel bibehållen osv. ; jfr a. a. s. 6).
Möjlighet till kontroll av Svenskt diplomatariums äldre
namnformer föreligger numera i Stig Olsson Nordbergs avhandling
Fornsvenskan i våra latinska originaldiplom före 1300 1—2 (1926,
1932).
Att emellertid användbarheten av Lundgren—Brates
ordbok är strängt begränsad framgår redan av det faktum, att en
så stor del av vårt namnmaterial inte varit tillgänglig för
samlarna. En mycket betydande del av våra medeltida urkunder
har sålunda inte kunnat utnyttjas, runformer ha endast
anförts i sporadiska fall, Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän ha
behandlats mer eller mindre styvmoderligt, vilket givetvis har
sin historiska motivering. Kardinalfelet är emellertid liksom
hos Nielsen, att endast namn av nordiskt ursprung medtagits.
Ett supplement, upptagande de i fornsvenskan inlånade
personnamnen planerades en gång av Anders Grape, vars
gradualav-handling Studier över de i fornsvenskan inlånade personnamnen
(företrädesvis intill 1350) I (1911) förutom en välskriven
inledning innehåller utförliga, rikt dokumenterade, historiker över
namnen Abraham — Andreas.
Tyvärr ha de svårigheter i fråga om materialet, som
tydligen hindrade Grape från att fullfölja sitt arbete (jfr a. a, s. 3 ff.),
endast i tämligen ringa grad undanröjts under de senaste 30 åren.
Lundgren uppmärksammade endast i obetydlig utsträckning
rimformerna, dels emedan materialet var synnerligen
svårtillgängligt och ofta inte tillfredsställande tolkat, dels emedan han hyste
den mera anfäktbara uppfattningen, att då den speciella
run-ortografien i så många punkter skilde sig från stavningen i
handskrifterna, ett medtagande av detta material var mindre
motiverat. Rent principiellt kan det emellertid inte råda något tvivel
om att det rika svenska runmaterialet bör inarbetas i en svensk
personnamnsordbok. Likväl är det tyvärr nu lika litet som för
trettio år sedan möjligt att förutsäga, när detta material skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>