Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Lagerroth, Kielertraktatens tolkning och tillämpning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kielertraktateiis tolkning och tillämpning.
233
bestämt att i strid med Eidsvoldsförfattningens § 25
överlämna någon av de fästningar, Kielerfreden förutsatte skulle
omedelbart besättas av svenska trupper. Endast krigets
folkrättsliga tvång kunde lösa honom från hans förpliktelser i
fråga om Norges integritet.
Kriget pågick blott ett par veckor. Sedan Fredrikstad
fallit och visshet vunnits om att Fredrikstens fall var nära
förestående, kom det till ett vapenstillestånd i Moss av den
14 aug. och en politisk konvention på samma dag och samma
plats. Till den senare var fogad en separat och hemlig
artikel. Som helhet gick överenskommelsen ut på följande.
»Hans kungl. höghet prins Christian» skulle sammankalla
»norska rikets ständer» på det sätt, som i »den nuvarande
Constitutionen» vore föreskrivet. Riksdagen skulle öppnas
den siste september eller åtminstone under första veckan av
oktober. Vapenstilleståndet skulle äga bestånd ända till 14
dagar efter riksdagens öppnande och sedan med 8 dagars
uppsägning. Omedelbart efter riksdagskallelsen skulle
prinsen »under någon pretext» uppdraga »verkställande makten»
till det norska statsrådet, som skulle bibehålla den till
riksdagens slut eller tills ständerna bestämt förklarat sig
rörande regeringssättet. Statsrådet skulle utöva sina
funktioner »enligt Constitutionen» och, tills ständerna församlats,
underteckna förvaltningens akter »på hög befallning». Den
definitiva avsägelsen skulle äga rum inför nationens
representanter, varefter prinsen skulle lämna Norge. »Hans Maj:t
konungen av Sverige» skulle jämlikt art. 2 i konventionen
omedelbart förhandla med riksdagen genom en eller flera
av honom utnämnda kommissarier. Han »lovar antaga den
constitution, som blivit uppsatt av fullmäktige vid riksdagen
i Eidsvold. H. M:t föreslår icke däri andra ändringar än de,
som äro nödige för bägge rikenas förening, och lovar att
icke göra flera utan gemensamt med ständerna». Ingen
skall få umgälla de tänkesätt, stridande mot de bägge
rikenas förening, som han dittills kan ha yttrat.
Om den rättsliga innebörden av konventionen i Moss
ha delade meningar gjort sig gällande. Norrmännen Yngvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
