Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Lagerroth, Kielertraktatens tolkning och tillämpning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
Fredrik Lager ro th.
Nielsen och Aubert se i densamma ett uttryck för
»Kieler-traktatens Opgivelse» \ Edén 2 har bestritt riktigheten härav
och med full rätt. Intet ord i konventionen kan tagas till
intäkt för en sådan resignation. Det vore väl också
egendomligt, om svenskarna, som ju äventyrade att få taga upp
kriget igen, skulle onödda låtit beröva sig den rättsgrund,
på vilken de hittills fört det. Men ej heller kan någon
bestämmelse i konventionen framletas till stöd för påståendet
att norrmännen godkänt Kielertraktaten. Sanningen är, såsom
redan Rydin framhållit, att rättsfrågan ställts på framtiden.
Med avsikt har man i texten valt så obestämda uttryck, att
de inrymma båda de önskade alternativen. Konventionen
är en prestation i den högre ekvilibristiken och inbjuder till
hårdragen tolkning.
Symptomatisk för konventionens kautschuknatur är
uttrycket »på hög befallning», som kan dokumentariskt visas
ha tillkommit med tanke på att vardera parten skulle kunna
få rum för sin rättsliga ståndpunkt. Men samma syfte
ligger bakom de titlar, man givit de båda kontrahenterna.
Därför att de uppträda med den svenska, resp. danska
titulatur, de obestridligen ha rätt till, bestrides icke, att de ha
rätt även till Norges krona. Att prins Christian
överlämnar »den verkställande makten» utesluter icke, att det är
Norges krona han nedlägger. Det är väl närmast
monarkien, Montesquieu haft i tankarna, när han uppgjort sitt
schema. Den svenske kung, som förhandlar med Norges
ständer, kan lika gärna vara Norges legitime konung som
en tronpretendent. Samme konungs löfte att antaga
Eids-voldskonstitutionen kan tänkas vara givet under
förutsättning av att Norges storting utser honom till Norges konung,
1 Se Yngvar Nielsen, 1814, Fra Kiel till Moss, Chria 1894 och Aubert,
Kielertraktatens Opgivelse, Kria 1894. Resp. aktstycken utom hos Rydin och
Alin a. a. i Yngvar Nielsen, Bidrag til Norges Historie i 1814 II och Dens.
Aktstykker vedkommende Konventionen i Moss i Skrifter udg. af
Videnskabs-selskabet i Chria 1894 II. Se även Alin och Nielsen i Hist. Tidskr., resp.
svensk och norsk, 1897 och 1899.
2 Se Edén a. a. s. 32 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
