Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 19
»Mins du Tyche», ljöd en stämma lik en eolsharpas sus,
»Hellas’ dotter, som du ryckte ur förhärjadt fadershus,
Som du tillät, då den arma en slafvinnas lott begret,
Att till segrarn endast nalkas, skyld af natt och hemlighet?
»Mins du, hur ur vilda drömmar du spratt upp med vred-
gadt hof,
Då din brynja klang i mörkret, stött af naken jungfrufot?
Troende forsat å bane, hof du genast väpnad arm,
Och det stål, som blindt du förde, kallt begrof sig i min
barm.
»Djupt i Hades’ tysta rike har jag väntat dig se’n dess
Nära glömskans stilla vatten, mellan tårpil och cypress.
Mången, mången såg jag dricka der ur girigt doppad hand,
Men jag fästes än vid jorden af ett oupplösligt band.
»Som den stoftets form, du krossat, fordom var din viljas
träl,
Så med magt, den ej du anat, jag beherrskat har din själ.
Om jag hatar, om jag älskar, än i döden ej jag vet,
Men jag vet, jag är ditt öde nu och i all evighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
