Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
Ja, hit han kom — med fagra löften först
Att öfvervunna akta och beskydda,
Men för hans högvishet och nyhets-törst
Får ej den minste ha i fred sin hydda.
Med pennans ränker vet han plåna ut
Det han ej genast slog med saheln neder,
Och fäller dem, som sparats af hans krut,
Med giftet af sitt guld och sina seder.
Från foten på triangeln växa opp
Af jern och glas de pråliga palatser,
Inkräktande de nå till kullens topp,
Till mohrens sista, trånga boningsplatser.
Att vittna hvar Alger, det gamla, stod,
Fins snart ej mer än Kasbah’s gråa lemning.
Då skall den stiga ur förderfvets flod,
En öde klippspets i en öfversvämning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
