Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
in.......................................mi.........................................i..........min............. SCENEN iNiiiimiiiiiiiiiiiiiiiiiiiMiiiiiiiiiiiiiiiiiimiiniiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiMiiiiiiiiiiiiiiiimiiiuiiiiiiiiiiiiiiiiiu»
ALEXANDRA PÅ H I P PO D RO MTEATERN
Malmöbrev till Scenen
SÆstrid ’Jiyg ven oc() fflifding Qlof)fin i SÆCexandv a
Foto K. Cederborg
Hippodromteatern i Malmö inledde säsongen
lördagen den 3 september med operetten
Alexandra, vilken gjorde succés inför
fullsatt salong.
Författaren Franz Martos överskyler här på
ett finurligt sätt sin egen begränsade förmåga
i det han, fullt medveten om publikens
nyvunna smak för de amerikanska
sensations-filmerna i samma genre, förlägger handlingen
i rysk miljö revolutionsdagarna 1917. På detta
bygger han upp den rätt magra anrättningen
tillsammans med sin vän kompositören
Szir-mai. I brist på koncentration sammanblandar
författaren på ett obalanserat sätt de olika
rollerna. Stundtals låter han bifigurerna
dominera, till skada för den redan så klena lilla
tråden. Albert Szirmais naivistiska musik, med
de alltför ofta återkommande melodierna, gör
heller ingen människa glad. Att pjäsen dock
gjorde lycka, får väl i främsta rummet
tillskrivas den utomordentliga prestationsförmåga
som Wingeska ensemblen oförnekligen besitter.
Största intresset knöt sig givetvis kring den
unga debutanten i titelrollen, fröken Astrid
Nygren, vars vackra och kultiverade sopran
hänförde publiken. I »Alexandra» gav hon en
värdig framställning av den stolta
storfurstinnan som, tvingad genom revolutionen, kämpar
en ojämn strid mellan plikten mot sin
tillkommande gemål, konungen av Illyrien
(Harald Svensson) och kärleken till
kommendörkapten Christow (Hilding Rohlin), den man
vilken räddat henne undan revolutionärerna
och vunnit hennes hjärta. Bortsett från de
något teatraliska gesterna verkade hon dock
Märklig dansk förfättar debut
Den bekante diktaren och teaterskriftställaren Emil
Bönne-lycke har nu framträtt för första gången på Köpenhamnsscenen
med sin rimkomedi Det gyldne slot. Publiken synes ha
varit mycket nöjd, medan kritiken icke är fullt så enig.
Politikens anmälare V. C—g skriver: »Der tales i dette Stykke om
den gudabenaadede, digteriske Dramatik, som skal være den
sædvanlige Dusin-Dramatik saa uhyre overlegen, men
Bønne-lycke lader desværre Mesterværket udspilles i Kulissen, man
følger det blot i sidste Akt fra Teaterdirektørens Kontor, og
man overbevises ikke om, at det er et ædelt Værk, navnlig da
han begaar den kapitale Fejl at lade Romantiken lide Fiasko.
Det gyldne Slot er skrevet paa Rim; men det er desværre ikke
de farverige, ofte herligt formede Bønnelyckeske Vers, vi kender
fra hans Digte. Naar undtages den nævnte store
Teaterdirektørmonolog, setter de kun alt for sjældent vort Hjerte i
Bevægelse.»
I Berlingske Tidende lästes: »I Stykkets Idé og dens
Udformning var Ungdommeligheden et Hoved højere end Ungdommen.
Det var ikke frit for at smage lidt af Konfirmandpoesi.
Kampen staar mellem den virkelige Poesi og Simili-Poesien, eller
mellem Teatret, som det ofte er, og som det burde være. Et
kompagniskab af drevne Teaterrotter skriver hjemmegjorte
Komedier for Direktøren. Men £aa fravrister denne i sin Jagen
efter nyt en ung og sky Adelsmand et Drama, der — efter
Sigende — er fuldt af Alvor og poesi. Dramaet falder, og det
kommer i den anledning til et stort poetiskt Opgør mellem
Direktøren og Baronen om Teatrets Væsen og Opgave — det bedst
skrevne i Bønnelyckes Stykke — hvorefter enhver af Parterne
tager sit gode Tøj og gaar. Baronen foretrækker Livets Poesi
for Teatrets, rejser hjem til sin Herregaard, og
Teaterdirektøren fortsætter sandsynligvis ad de gamle Baner.
Charme var der over dette Stykke, en frank og fri
Elskværdighed, ikke saa lidt Naturpoesi, der gav sig Udtryk i den
kvidrende Parlando-Stil, i hvilken Komedien var skreven.»
SYlartin Söderqvist
Slegeringsgatan 5
1 tr.
2)ams/cradderi
oc/j
ZPålsvaruateliér
Söker Ni en kvalitetsvara elegant utförd ’
till moderat pris vänd Eder då till ■
BRODERNE ELMÉR i
PALS- o. DAtlSRRADDER/
GREVTUREGATA’N 24 A II i
562
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
