Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN PARKETT
Dramatiska teatern har under den gångna
månaden framfört två nya program. Den 16 januari
ägde den ena premiären rum, »Med storm»,
komedi i 4 akter af Maurice Donnay. Det är ett
ultra modernt franskt stycke. I första akten
införes man i doktor Soindres laboratorium. Han
är en vetenskapsman af den nya skolan, hälften
läkare och hälften psykolog, som söker
studera människans själslif i de fenomen, genom
hvilka det uppenbarar sig. På laboratoriet
tjänstgöra unga läkare, och två parisflickor införas dit
som försöksföremål vid några experiment. Doktor
Soindres har skrifvit ett uppseendeväckande arbete
om »Passionens profylax och terapi», hvari han
utförligt behandlar kärleken utan att själf någonsin
ha varit kär. En kollega till honom för på besök
sin syster, änka efter ett olyckligt äktenskap. De
följande tre akterna röra sig om denna unga frus
koketteri mot vetenskapsmannen och försök att
lägga honom i sina bojor. Försöket lyckas, herr
Soindres blir trots alla teorier kär upp öfver öronen,
men änkan blir efter att länge ha lekt med elden
slutligen själf bränd. Efter några slitningar och
missförstånd slutar allt väl och med giftermål.
Som synes har första aktens lofvande och
originella uppslag ej fullföljts, dc senare akterna äro
en vanlig fransk komedi. Pjäsen slog också endast
delvis an, ehuru hufvudrollerna anförtrotts åt så
be-gåfvade krafter som fru Augusta Lindberg, änkan,
och herr Skånberg, doktor Soindres. Bland
rollerna i andra planet anteckna vi fru Deurell, en
ung ädelsinnad flicka, fröken Sternwall, modist, ett
af »försöksobjekten» i första akten, herr Hultman,
änkans broder, fru Dorsch, hans hustru, och herr
Lambert, en lefveman af den vanliga typen.
Vida bättre lycka gjorde Dramatiska teaterns
andra premiär af den 25 januari, »Far och son»,
Gustav Esmanns efterlämnade lustspel i 3 akter,
hvars sista akt efter författarens död fullbordats af
Einar Christiansen. Grosshandlaren Holm, chefen
för ett större handelshus i Köpenhamn, en i alla
afseenden solid och korrekt man, är icke vidare
lycklig i sitt äktenskap. Hustrun är sjuklig och
tillgjord och har en afbild i dottern. Vid sonen
Poul däremot har fadern föst sig med hela sin själ.
Poul liknar honom, och han skall göra en präktig
karl af honom. Den 20-årige Poul har emellertid
fått ett förhållande med Camilla, en ung
»familjeflicka», som lefver glada dagar eller rättare nätter
på restauranter och varietéer med lefnadsglada
köpenhamnare. Fadern låter sonen kalla Camilla
upp på kontoret, och i en spirituell och rolig scen
afslöjas unga Camillas cynism och moraliska
för-därf. Poul blir förtviflad, men för att grundligt
bota honom skickar fadern honom till Ostasien.
Sju år förflyta. Allt är förändradt i
grosshandlarens hem. Frun är död, dottern är gift med en
jurist Bremer och som förtrolig vän i familjen
umgås herr Neergaard, en af dessa vanliga parasiter,
som ingenting äga, ingenting arbeta, men likväl
njuta i fulla drag af lifvet. Det är den vanliga
historien om »en duett för tre». Tillika har fadern,
för hvilken lifvet känts tomt efter Pouls resa,
ingått förbindelse med en till utseende och karaktär
charmant kvinna, fru Lund, änka efter en
sjökapten. Poul återkommer nu att besöka hemmet.
Han har blifvit totalt omskapad och står i spetsen
för ett lifskraftigt handelshus i Shanghai. Men
han återkommer icke ensam. Han medför sin
hustru Annie, en amerikanska. Pouls och hans
makas rättframma öppenhet, beslutsamhet och
snabbhet att handla bilda en ypperlig kontrast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
