Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framåt uppåt strandbacken. Nu förflöto några
ögonblick under tystnad, men just som de nalkades de
andra huskarlarne, stannade Leif, lade sin hand på
Thörgils arm och sade:
»Nu menar du, Thörgils, att gamle Quällulfs
spådom skall .•. .»
»Jag menar det!» svarade Thörgils utan att låta
Leif få fullborda meningen.
»Hvad skall dock denne Hårek förmå?» sporde
Leif med ett leende, som visade, huru föga han
aktade mannen.
»Denne Hårek och hans broder stå närmare
kungen, tänker jag, än någon tror», blef svaret.
»Kungen skall dock aldrig glömma Thorolfs
svärd i slaget vid Hafrsfjord, ej heller ditt, Thörgils
Gjallande. Det tyckte jag, att när Thorolfs lyste
för hugget, der han stod på kungens skepp inför
hans ögon, så klang ditt, fast du stod på Thorolfs
eget skepp och var långt borta; det var som tvenne
vågor, hvilka höja och sänka sig högt öfver alla
andra, bärande blodvar på sina ryggar.»
Thörgils log; och de nalkades hallens dörr.
Där stannade Thörgils och sade:
»Konung Harald är vänsäll och gifmild, Leif,
men tål icke bland sina män en jämlike. Föga
fattas ock, när, såsom Quällulf sade, makt och lycka
komma lassvis, att finna kappan sidare och rikare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
