Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Så får jag gå själf!» sade Thorolf och reste
sig upp med ett uttryck af manlig beslutsamhet i
sitt ädla anlete.
Konung Harald satt till bords, när Thorolf
trädde in i salen. Allt var sig där för öfrigt likt,
såsom när Thorolf var i hans hird. I högsätet midt
emot konungen sutto hans skalder. Några af
ulf-hednarne, de väldige kämparne, som stodo bakom
de yppersta hirdmännen på konungens skepp, när
han drog ut till strid, stodo och sutto vid sidan af
Thorbjöm Hornklove, den ärade sångaren af slaget
i Hafrsfjord. Thorbjöm var klädd i röd kappa, och
hans svärdfäste lyste af rika silfverbeslag, nedan om
armen satt en dyrbar guldring. Gyllene bälten buro
ock ulfhedname och ringar på händerna.
Konungen rodnade något, när Thorolf trädde
fram för honom och helsade. •
»Jag kommer för att lämna dig skatten jämte
några föräringar!» sade Thorolf, och hans stämma
förrådde, att något föregick inom honom, som det
kostade honom en viss ansträngning att beherska.
Konungen såg icke upp, men befallde en
hird-sven att frambära hornet till Thorolf.
»Jag borde ej kunna vänta mig annat än godt
af dig, Thorolf», sade han, »dock hör jag nu så
mycket talas om dig, att jag icke vet hvad jag
skall tro.»
»Illa gör du, konung, om du sätter tro till bak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
