Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Emellertid dröjde det icke länge, förr än
Tho-rolfs fartyg sköt förbi lastdragaren på en
skepps-längds afstånd. Man kunde då tydligt se, så väl
att det var Thorolfs skepp, Som att det var helt
och hållet fyldt med varor, utan tvifvel för
konungens räkning.
En mörk rodnad färgade Thorolfs kind, när
han for förbi sitt skepp, men han höll stadigt mot
norr och fortsatte sin segling natten igenom, tills
han mot morgonen lade sig i ett mycket besökt
sund på Hallandskusten. Det var hans beräkning,
att lastdragaren äfven skulle komma till detta sund,
och därutinnan bedrog han sig icke. Det kom
verkligen inseglande i sundet och fällde där ankar.
Då rodde Thorolf fram och ropade:
»Hvem råder för detta skepp?».
»Det gör Thore på Thromö!» svarade en stämma
från skeppet, och en man visade sig i bakstammen.
»Jag seglar med en last korn, malt och honung,
som jag har inköpt för konung Haralds räkning.»
»Det är godt», svarade Thorolf, »men skeppet
är mitt, och du skall därför öfverlämna det åt mig.
Vill du icke godvilligt, så måste du värja dig efter
förmåga!»
Thore betänkte sig icke synnerligt länge.
Öfver-makten var på Thorolfs sida. Han valde därför att
i godo lämna skepp och laddning, hvarpå han blef
landsatt på en närliggande ö och Thorolf seglade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>