Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stått, och i den stodo de pålitligaste och
stridbaraste af konung Olofs män.
Ragnwald stod en stund och såg på den döde
ynglingen, och där bredde sig ett eget vemod i det
bistra kämpeanletet. Så böjde han sig ned öfver
liket och såg det skarpt i ansiktet.
Plötsligen for han tillbaka, som om den döde
fått lif.
»Harald!» hviskade han sakta och fattade
ynglingens händer, »Harald!»
Ynglingen slog upp ögonen och såg på honom.
Utan att vidare spilla många ord onödigtvis,
lyfte Ragnwald upp den fallne, tog honom på sina
skuldror och bar honom sålunda med rtiska steg
från slagfältet vid Stiklarstad.
2.
Harald och Elisif.
Ynglingen, som Ragnwald Brusesson fann på
slagfältet vid Stiklarstad om natten, när efter
stridens buller allt var tyst och man endast från
fjärran hörde det blandade ljudet af rasslande vapen
och menniskoröster från de hemtågande
bondeskarorna, eller stridslurarne från Thore Hunds folk, som
skyndade att förfölja Dag Ringsson, hvars vakteldar
dock på Thormod Kolbrunarskalds råd voro upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
