Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var en ung och vacker men fattigt klädd qvinna
med en späd gosse på armen och en gammal man,
som ledde en annan gosse vid handen. Jag körde
bort dem, emedan jag ej kan lida tiggare. De hafva
troligen fått härberge i något af torpen!» — Hakon
förstod väl, att han nu hade hunnit sitt mål, att
qvinnan med den späde gossen var Astrid med Olof,
och att den gamle mannen var Thorolf med sonen
Thorgils, och han gladde sig mycket samt lade sig
i den bästa sinnesstämning att sofva om natten.
Hakons gissning var också alldeles riktig. Det
var verkligen Astrid och Thorolf, som om kvällen
blifvit bortkörda från den hårde och ondsinte
bondens gård, och de funnos i närheten. De hade
nämligen begifvit sig till granngården till en bonde,
som hette Thorsten, och här hade de blifvit lika
vänligt emottagna, som Björn emottagit dem
ovänligt. Efter en riklig välfägnad hade de gått till
hvila om natten, och Thorsten ämnade själf göra
sammaledes, då en af hans husfolk, som varit borta
i skogen under dagen, hastigt kom inspringande och
gaf honom annat att tänka på. Karlen hade haft
sin väg förbi Björns gård, och då han där varsnat
gäster, hade han stannat en stund för att få reda
på, hvilka de voro och hvad deras ärende var. Nu
uppgick ett ljus för Thorsten, och han beslöt rädda
den flyktande drottningen och hennes son. Härvid
måste han gå ytterst försiktigt till väga; ingen, icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
