Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emellertid det bästa och lämnade, full af mod,
ko-nungsgården i spetsen för sina och konungens män.
På Håkan bondes gård redde man sig att
vederbörligen mottaga sändebudet från drottning
Gunhild. Vi kunna väl föreställa oss, hvilka dagar af
oro och spänd väntan dessa skulle vara för
drottning Astrid. Den späde konungasonen lekte med
sin fosterbroder på brädden af en afgrund. Kunde
eller vågade icke den gamle bonden motstå sin
konungs bud och befallning, så var allt förloradt.
Ändtligen var dagen inne, då Norrmännen kommo,
och med dem Upsalakonungens beväpnade män.
Bonden mottog dem, omgifven af sina huskarlar, alla
fullt rustade, till antalet trehundra. Hans utseende
var lugnt och vördnadsbjudande. Han mottog
främ-lingarne med vänlighet, men tillika med en hållning
så fast och bestämd, att de genast från första
ögonblicket väl kunde märka, det konung Erik sagt
sant, då han menade dem icke kunna betvinga Håkan
bondes vilja. Sedan man helsat hvarandra, tog
Hakon från Norge till orda och framförde sin
drottnings ärende. Hän försäkrade, att Gunhild hade de
ädlaste afsigter med den unge Olof och ville
godt-göra honom den oförrätt, som vederfarits hans fader
Tryggve. Slutligen vände han sig till Olof själf,
som stod vid sin moders sida, och bjöd honom med
många vänliga ord att fara med sig till Norge. Håkan
svarade helt vänligt, »att modern skulle råda för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
