Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blott hade himlen till tak och de höga furorna till
drabanter och uppvaktande hofherrar. Nedanför
henne på sluttningen af berget lekte hennes lilla
9 syster bland blommorna, och hennés muntra skratt
hördes så klingande i den lätta och rena luften.
Öfverst från klippan, der Kari satt, hade man
den härligaste utsikt öfver skogar och fält, och längst
bort låg Siljan och blänkte i qvällsolen som en ring
af guld kring den sköna nejden, hvar ur, den hvita
kyrkan med sin tornspira skymtade fram som en
stilla bön, en helgontanke riktad ur jordens grus
mot Guds himmel. Klippan sprang fram ur skogen
och liknade på afstånd ett utbygdt loft, som hängde
o fritt öfver ängen där nedan. Man kunde endast på
en omväg genom skogen komma dit upp. Dock
belönades man rikt för mödan, när man väl kommit
dit. Man sväfvade liksom ensam med sina tankar
mellan himmel och jord.
Mindre sällspordt än man skulle tro påträffar
man denna känsla för naturens skönheter hos det
hårda arbetets barn. Själfva dessa vall-låtar, som
man får höra ur skogens dunkla djup, hvad äro de
väl i all sin enkelhet annat än ett uttryck för
hjärtats längtan att höja sig upp ur gruset, ur
skiftningarna mellan mörker och ljus, till ljusets och
skönhetens eviga hemland. Det ligger liksom i
själfva tonerna ett hjärta, som lider, längtar och
hoppas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
