Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den, som ... ja, se på mig Kari, han var den, som
visade juten vägen tillbaka, när han var slagen på
flykten och segern vunnen ...»
Den gamla ryste, när hon talade, som om en
kall vindkåre gått utefter ryggen, och hennes ögon
blefvo så skarpa som tvenne piluddar.
»Sven skulle hafva visat fienden vägen», sade
Kari och sammanknäppte sina händer öfver
spinn-rockshjulet samt såg frågande öfver till Britta.
»Tviflar du, flicka?» sporde Britta och lät af
förvåning händerna falla ned i skötet.
»Ja!» svarade Kari, »jag tviflar . . . nej, jag är
viss på min sak, det har icke Sven gjort, nej, det
har han icke!»
Och hennes ögon strålade så härligt och hon
var så stolt i sin jungfruliga förtröstan på ära och
dygd hos den, som hon hade kär, att gamla Britta
måste dröja med de hårda orden, som sväfvade på
hennes läppar.
»Bed Gud bevara dig, flicka!» sade hon
slutligen och korsade sig, »bed Gud och alla helgon
bevara dig. . . . Han kom från fiendelägret, de sågo
det alla, hör du alla . . . och i hack och häl efter
honom kom juten, och så började blodbadet. . . .
Tviflar du, flicka, och din egen fader har icke
tvif-lat, utan visat honom bort från sin gård . . . och den
ärlige och fromme herren mäster Jakob har därtill
sagt amen. . . . Barn, hvar har du ditt förstånd?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
