Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men på afstånd i skogen hördes drän garnes
yxhugg.
Slutligen höjde Elf sin långa staf för att drifva
undan den fräcke ynglingen, som vågade trotsa hans
förbud och vandra fram genom hans mark. Men
den gamles fot slant, och han föll omkull samt skulle
hafva ramlat ned i den förbiflytande elfven, om icke
Sven skyndat fram och med ett kraftigt tag hjälpt
honom upp.
Då gick den bleke ynglingen och försvann
mellan trädens stammar.
Gubben såg efter honom. Han öppnade munnen
för att ropa hans namn, men han hejdade sig och teg.
Sven fortsatte sin gång, stod länge nere vid
stranden af Siljan och såg uppåt Elfs gård, där han
kunde se stugugafveln glänsa i månskenet och
röken stiga upp mot himlen. Men så slet han sig
lös från sin dröm och gick sina fårde.
Där söder ut hos bergsmännen gick det honom
bättre. På Rankhyttan vistades han en tid, men
när vintern kom, längtade han norr ut igen, och en
vacker dag bröt han upp och vandrade vägen fram.
Det var i december månad, och vintern hade
kommit med snö och frost och lagt bryggor af kärr och
sjöar, så att vägen förkortades betydligt för den
genom skogen vandrande ynglingen.
Sedan han öfver Runn kommit till
Korsnäs-hyttorna, tog han af åt venster till Falun på Kop-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
