Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
parberget. Här dröjde han någon tid, hvarunder
han fick hjälpa bergsmännen vid deras sysslor. Det
var då, som ännu i dag, stor skillnad mellan
befolkningen i södra Dalarne eller den så kallade
Bergslagen och i norra eller Siljansdalarne.
Bergsmännen voro i allmänhet något för mer än
den.egentligen så kallade dalkarlen. Rikedomen var större,
inflytandet och anseendet äfven, synnerligast efter
de tvenne sista Stuarne, hvilkas trogna stöd
bärgs-männen varit. En och annan af dessa hade ock
någon tid vistats vid högskolan i Upsala. Tillföljd
häraf voro de ej så lätt ett rof för det allmänna
talets vindkast, i synnerhet när dess vågor gingo
liksöm nedanför deras fötter.
Om sålunda den förbannelse, hvilken hvilade
öfver Sven, här i viss mån förlorade sin udd,
hvar-till kom, att en och annan af bergsmännen mindes
hans far och på grund däraf tog sig an sonen, fast
han gick’ klädd i Morakarlens hvita vadmalsrock,
— så skulle lifvet här på Kopparberget varit
drägligt för den förskjutne, om icke hans längtan drifvit
honom framåt, från trakt till trakt, en längtan och
en oro, som födts i samma stund gubben Elfs ord
sköt honom ut från den krets, där hans barndom
förrunnit och — där Kari fanns.
Då hade emellertid mycket förändrats i
Sveriges land, och den sista skymten af ljusning till ett
bättre försvunnit. Fru Christina Gyllenstjärna på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
