Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett skiftande färgspel, — det var så ljust, fast det
var midt i villande skogen. Men det unga sinnet
besitter en spänstighet, som icke gärna låter sig
nedtryckas, äfven om motgången kommer aldrig så
tung och mörk. Och Sven var därutinnan lik alla
andra vid hans ålder. ’
Han tog ut stegen med mera kraft, liksom om
solstrålen på den snöklädda tufvan sagt honom:
»friskt mod, det blir nog bättre!»
Men plötsligt stannade han. Det syntes
fotspår af menniskor invid stranden af ån. De gingo
både uppför och utför, och stigen tycktes hafva
blifvit trampad flere gånger om. Det var något
ovanligt och väckte Svens nyfikenhet. Öster ut låg
Marnäs, men vester ut hade man ingen gård förr
än i Siljans-trakten. Hvad kunde väl nu föranleda
så täta vandringar mellan männen i så från
hvarandra aflägsna bygder. Gingo väl åter bud
socknarna emellan om en folkresning mot den
främmande kungen, en folkresning att hjälpa den ädla
fru Christina och hennes vänner, till hvilka väl
äfven den förnäme flyktingen hörde?
Sven beslöt att följa spåren i vestlig riktning
uppför ån för att se huru långt de gingo.
Till hans stora förvåning ledde de till en liten
höjd i skogen, där de gingo uppför. På andra
sidan höjden upphörde de. Där låg snön mellan
träd-stammarne alldeles orörd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>