Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Godt, så skall det icke dröja, förr än vi hafvä
den fågeln i buren!»
På hemliga stigar, genom skogarne och öfver
de tillfrusna vattnen lyckades det Sven att följa
fogden och komma före honom. Det var sent om
en qväll, som han gick förbi Utmelands by öfver
landtudden, som här skjuter ut i Siljan.
Då såg han kyrkoherden i Mora, herr Jakob,
gå ut från Tomt-Mats’ stuga. Det väckte hans
uppmärksamhet, och han beslöt tilltala herr Jakob, ty
utan tvifvel visste han, hvar herr Gustaf befann sig,
och kunde sålunda varna honom.
Men just som han därvid närmade sig
stugu-knuten på Tomtgården, öppnades dörren, och vid
luftdraget, som därvid uppstod och fördelade ångan
från bryggkaret — ty man höll som bäst på att
brygga julölet — såg Sven herr Gustaf själf sitta
längst inne i stugan.
Vid denna syn glömde han allt utom den fara,
hvari den unge herren sväfvade, och steg därför
dristeligen in i stugan. En dräng stod närmast
dörren, och så fort han fick se, hvem den inträdande
var, ropade han:
»Svarte Sven!»
Sven brydde sig dock icke därom, utan ville
gå fram till herr Gustaf, men då kommo karlarne
mot honom, och redan voro de knutna näfvarne
lyf-tade, för att gifva honom vederbörlig tillrättavisning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
