Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för världen! Men låt du bli att för din
konunga-börds skull förakta en polsk ädling, född af
urgammal ätt uti en fristat, själf be’klädd med de högsta
värdigheter, ty eljest skall min gamla hand, efter
krigsmannased, straffa dig för ditt otidiga förakt!
Tro icke, att Polens adel består af sådana slafvar,
som kunna plundras, fängslas, ja, halshuggas utan
laglig rättegång, såsom det skett i ett visst annat
land. Friare adel än den polska, ej heller rikare,
finnes icke. Jag vill visserligen mäta menniskan
efter dygd, icke efter åkrar och penningar, men, om
du frågar efter sådant, så finnas bland oss de, hvilka
ega lika stQra besittningar som många så kallade
hertigar i andra länder, och främmande konungar
och furstar hafva sökt deras svågerlag. Jag
skrif-ver och kallar dig efter latinska språkets anda för
du, hvilket ord på latin nyttjas till och med till
kejsare; jag vill äfven med detta ord af dig på latin
tilltalas. Det tyska och svenska du passar icke för
en polsk rådsherre och ädling, och du må spara det
åt ringare personer.»
Hänsyftningen på Linköpings blodbad,
äfven-som hotet och den stolta jämförelsen mellan en polsk
adelsman och en svensk hertig — allt detta kunde
ej annat än på det högsta förtryta Carl, och hans
svar var i förhållande därefter. Men häraf
upptändes polacken ännu mera, och nu kom
utmanings-brefvet. »Hvad du skrifver om mig, det sätter jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
