Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mig öfver att svara på» — skref Zamoisky. — »Hela
världen känner mig och min lefnad. Endast den,
som själf är full med fel och brott, kan framkomma
med sådana beskyllningar mot mig, som du gjort,
eller tro därpå. Men det rörer mig mera, att du
på min konung och mitt fädernesland vill kasta
skulden till denna blodsutgjutelse. Sådant är den
skänd-ligaste lögn, och, ehuru en gubbe, skall jag dock
med min beväpnade hand därom öfverbevisa dig.
Bestäm endast “tid, rum och vapen!»
Detta ktitide Carl icke lida: »Johannes Zamoisky»,
— skref; hääldtJ;— »vi hafva bekommit din skrifvelse,
hvarutjf ftu annat tillbjuder oss ep kamp. Så
skf# M v«fe, att hvar du vore den person, som
kunde liknas med oss, så skulle den icke blifva dig
afslagen, och ville vi därtill bruka hvarken bössa,
spets eller värja, utan en god käpp, därmed vi ville
smörja dig väl af. Men det är bäst, att du blifver
vid ditt handtverk och lägger bort värjan och tager
pennan i handen och därmed fäktar med dina
vederlikar. Och borde du skämmas’ att tillbjuda oss
sådant, som är en konungason och icke med dig uti
någon måtto till att förlikna.» Härpå svarade
Zamoisky: »Jag har fått dina bref, Carl
Södermanlän-ding! De äro fulla af högfärd, men tomma på
förnuft! Väl har jag hört, att du var en framfusig
menniska, den där icke förmådde styra sin tunga;
dock trodde jag, att det fanns något förstånd uti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
