Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tade. Det var en yngling med mörka lockar, klädd
som en ädling, sannolikt någon nyss anländ resande,
som i den tidiga morgontimmen ville betrakta
stadens märkvärdigheter.
Ännu hade Jonas en timme på sig, innan han
skulle träffa Carpus, och äfven han drogs liksom af
en inre maning in i templet. Därinne hvilade Luther
och hans vän Melanchton. Vid deras grafvar ville
Jonas ännu en gång genomlefva sin dröm och höra i
sitt hjärta Luthers om kraft och ödmjukt sinne
vittnande ord på det stora mötet i Worms. Och han
gick in, och vid Luthers graf stannade han, och där
stod han, utan att tänka på den flyende tiden och
det öde, som nu väntade honom. Plötsligt afbröts
han af en man, som räckte honom den af Carpus
dagen förut förevisade räkningen.
»Unge man», sade han, »denna räkning måsten
I betala, för så vidt som icke något ännu värre
skall ske!»
Jonas rycktes upp ur sin dröm och stirrade på
mannen, som var en af akademiens rättstjenare.
»Min vän», svarade han, sedan han hemtat sig,
»jag vill visst betala, men jag hoppas, att den gode
köpmannen gifver mig något anstånd, ty nu kan
jag icke.»
»Det vore att väl mycket räkna på köpman
Caspars godhet», återtog mannen. »Han anklagar
eder för stöld. . . .»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
