Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mig blott, kan min fader följa mig till den förnäma
frun, eder väns mor, och, om han följer mig, skall
han stanna därutanför, han, medan hans dotter
stiger in i de präktiga" gemaken? — Sen I, hertig,
därför kan ej Sigrid bli hertiginna, ty hennes fader
kan ej dela hennes ära. ... När hertigen fört
Sigrid i land, skall han ej mera se henne, när han
kommer åter, skall han hafva glömt henne, och när han
blifvit lycklig vid en annans sida, skall Sigrid glädja
sig åt hans lycka och bedja för honom, men här
på jorden ser du mig hädanifrån aldrig.»
Flickan talade med värma och hänförelse, så
som endast den djupaste, den mest brinnande
kärlek kan tala. Hertigen lyssnade till hennes ord,
men hans öga stirrade stelt i rymden, och hans
kind vardt allt mera blek. Hvad han tänkte vet
ingen, men där skimrade på hans arm något, som
liknade en perla. Det var en tår; — månne
tecknet på, hvad det kostar att fatta ett manligt beslut,
eller var det månne tecknet på det där barnsliga,
det där undergifna i hans skaplynne, som var
följden af hans långvariga hållande i ledband?
»Nå väl!» tog hertigen efter en lång tystnad
till ordet, »må vi då skiljas, Sigrid, efter du så
vill . . .; men . . . nej, säg ingenting ... låt mig
dock tro att vi få återse hvarandra.»
Så lade slupen till vid stranden. Flickan
försvann i småskogen och slupen styrde åter från land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
