Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
voro, det ena från Lindskiöld, det andra från
konungen själf. Det sistnämnda, som innehöll en
kunglig begäran, att Gripenstjerna skulle åtfölja
kammarrådet Lars Fleming till Falun i ett viktigt ärende,
och slutade med att tillförsäkra honom all kunglig
nåd, räckte Joel med ett öfverlägset leende åt David.
»Detta är mera farligt än allt annat!» sade
David, sedan han genomläst brefvet, »ty det snärjer dig
allt, mera in i det närvarande och förtager dig hvarje
tanke på framtiden. Men tro mig, Joel, hvad jag
nu säger dig, skall en gång sägas dig offentligen,
och då skall din vrede vara vanmäktig. Hejda dig
därföre, medan tid är!»
»Men så säg då en gång, hvad är din mening
med allt detta, enfaldiga menniska, hvad vill du, att
jag skall göra?»
o
»Aterbär frivilligt till kronan allt hvad du med
orätt från henne bekommit! Du vill säga, att du
gjort och gör konung och land stora tjenster . . . ,
min vän, tala icke därom för mig, det är blott och
bart din plikt, och hvad du gjort är mindre, än hvad
den simplaste bonde gör, som i sin fattigdom offrar
sitt lif. Du har försträckt kronan ofantliga
penningsummor, men säg mig, äro de ej i själfva verket
kronans egna influtna medel, som utgifvas för dina,
därföre att du förstått bringa det därhän, att de
gått genom dina händer. Så är du kronans
for-dringsegare, ehuru du i själfva verket har intet att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
