Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
död och hans här förgången». Coyet, som förstod
meningen med hela besöket, nämligen att utforska
honom, bibehöll fullkomligt lugn och svarade, »att
det säkert var en falsk underrättelse». Han tillade
skämtande: »icke heller har man sett någon porten ta,
som plägar förkunna så höga potentaters död.»
»Por-tenta har man redan sett», återtog holläncjaren
något ifrigt, »och är det portenta nog, att konungen
vill bli mästare öfver Östersjön och på så kort tid
kullkasta ett så mäktigt rike, som Polen.»
Holland var då den enda af sjömakterna, som
egentligen ingrep i Europas angelägenheter —
England under Cromwell var tillräckligt upptaget af
sina enskilda angelägenheter, men också den enda
makt i Europa, som utan afund såg Sveriges
maktutvidgning. »För mig må konung Carl gärna, om
han behagar, utvidga sitt välde till Kaspiska
Haf-vet», hördes protektorn yttra — och den
rika-handelsstaten fruktade högligen, att Sverige skulle allt
för mycket öka sin makt. Därför sökte det på allt
sätt motarbeta Carl Gustaf, och det ej blott i
England, utan öfverallt, samt var själen i det
förbund, som snart uppstod mellan detsamma, kejsaren,
Brandenburg och Danmark, att krossa Sverige,
hvar-till kom Ryssland, som af kejsaren eggades att
bryta freden. Det holländska sändebudets besök
hos Coyet visar ock i sin mån, hvilket uppseende
underrättelsen väckte i Europa. Den svenske ko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
