Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att afstå från denna nära anslutning till Sverige.
Desse voro företrädesvis Holländame, hvilka
framför allt fruktade, att deras flottor skulle utestängas
från Östersjön, något som den nämnda anslutningen
åsyftade.
o
A en annan sida var stämningen i Danmark
afgjordt fientlig mot Sverige. Den engelske
pro-tektorn Cromwells sändebud beskrifver denna
stämning på ett målande sätt, i det han liknar
Danskar-nes fria yttrande efter svenska härens uppbrott från
Seland vid ångern hos en skeppsbruten, hvilken,
sedan han varit nog lycklig att på en planka rädda
sitt lif, icke väl har hunnit upp på stranden, förrän
han blir missnöjd med sig själf öfver att han ej
äfven räddat sina varor. Och genast efter
fredsslutet fällde Danskame yttranden, som tydligt nog
tillkännagåfvo, att freden icke skulle blifva
långvarig. Hvad som mest af allt förbittrade Danskarne,
var den ersättning, som skulle lämnas den svenske
konungens svärfader, hertigen af Holstein. »Inga
förluster under detta krig», sade de, »voro för dem
så påkostande, som nödvändigheten att gifva
hertigen upprättelse.»
Till följd häraf blef det först och främst intet
af med det närmare förbundet, men Carl Gustaf
fattade i stället tanken att, i stället för att genom
ett sådant förbund vinna styrka, lägga hela
Danmark under Sverige, och så födde Roeskildska fre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
