Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och så kom han den ena dagen med den historien
och den andra med en annan, och min styffar blef
till slut rasande.»
»Det var en qväll, jag mins det, som om det
varit i går», fortfor gubben, »jag skulle morgonen
därpå resa nedåt landet hit till Ronäs, och jag satt
uppe hos min styffar, då Mariannas fästman kom
in, glad och vänlig som vanligt, och helsade på
kommerserådet. Ögonblicket därefter hörde jag tassande
steg i salen utanför, och jag anade, att det var Heijel,
som också strax därefter inträdde.
’Min herre’, sade kommerserådet, jag har
begått ett förhastande, ni är en man utan hjärta, utan
heder och ära.’
»Mariannas fästman bleknade, och hans läppar
skälfde.»
’Försök ej att försvara er’, fortsatte min styffar,
’ni kan det ej, er handling har haft ett vittne, här
är han ... se så, se så, min herre, det är slut oss
emellan, och jag har varit barnslig och lättrogen en
gång i mitt lif, då jag kunnat hysa förtroende till
en mössa.’
»Därmed gick min styffar in i sitt inre rum och
slog dörren i lås efter sig.
»Min vän stod som slagen af åskan, och när hans
blick träffade Heijel, som stod vid sidan af honom,
då skulle du hafva sett honom. Jag kan ej beskrifva
allt det förakt och det hån, som då - liksom en glö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>