Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var kosacköfversten Kulneff.
Pahlen föreställde Björnstjerna för honom
besteg en häst och aflägsnade sig till högqvarteret.
»Detta möte var mig kärt», sade Björnstjerna;
»jag har på det lifligaste önskat att få göra er
bekantskap, öfverste Kulneff.»
»Och jag känner er, ända från första affären vi
hade med edra landsmän, och det göra mina jägare
och kosacker också», tillade han och log så godt
under skägget.
»Ni smickrar mig, herr öfverste ...»
»Nej, nej», svarade Kulneff, »ni är ’mannen på
grå hästen’, som mina bussar tala om; jag misstager
mig icke.»
»I det fallet står ni icke bättre till boks hos
våra förposter, öfverste »
»Det talet hör jag gärna; men se här», sade
han, i det han tog af sig sin präktiga pels af
kal-muckskinn; »till ett minne af mig och detta möte
beder jag er emottaga denna pels. Vi träffas snart,
men då skola vi gifva hvarandra gengåfvor af helt
annat slag. Kulneff skattar sig lycklig, om den
tappre Björnstjerna har honom i sitt minne.»
I detsamma gaf han sin häst sporrarne och red
bort, åtföljd af sina husarer.
Kapten Björnstjerna lät sin springare känna
piskan, och det dröjde ej länge förr än från en
skogsdunge ett: »halt werda!» ljöd emot honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
