Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Så hör mitt sista ord, Aurora», sade han; »i
afton i detta rum skall vår brudsäng bäddas.»
Det var midsommardagen.
Hela förmiddagen upptogs af öfverläggningar
med generalguvernören. Så kom middagen och
samtalet med Sprengtporten, och först då blef det
tid att tänka på utförandet af den djäfvulska plan,
som hela dagen hvälfts i hans hufvud, och som
för-anledt den tankspriddhet, som själfve Sprengtporten
anmärkte.
Med feberheta steg gick grefven öfver salen
och nalkades dörren. Just som han höjde handen
för att öppna denna, slogs den upp och en hög
gestalt i blå rock stod på tröskeln.
Grefven tumlade ett par steg tillbaka, och ett
uttryck af omisskänlig förskräckelse stod att läsa i
hans anletsdrag.
Det var Carl Hindersson.
Generalguvernören kastade, mera af en
tillfällighet, än därför att han hörde dörren öppnas, en
blick ut i det yttre rummet. Men blicken stannade
därute, han satte sig icke, utan gick ut, och de
öf-rige herrarne, hvilkas uppmärksamhet väckts af
generalen, följde honom, den ene efter den andre,
allt efter som samtalet ute i salen blef lifligare.
»Förlåt mig, herr general», började Carl, »jag
ser, att jag kommer mycket olägligt för er . . . jag
förmodar, att jag är igenkänd?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
