Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Generalen nickade.
»Mitt ärende», fortsatte Carl, »är mycket enkelt.
Jag har blifvit anklagad för ett nesligt brott; det
är denna anklagelse, som kallat mig hit. Ni
påminner er, i hvilket ärende ni skickade mig till
Sveaborg. »
Generalen blef synbart generad. Han sade några
ord på fransyska till grefven, som omedelbart
därefter ville skynda ut ur rummet. Men Carl gick
honom till mötes och hindrade honom.
»General», sade han, »jag besvär er, hör mig,
innan ni vidtager några åtgärder; jag vänder mig
till er öppet och förtroendefullt, låt oss tala med
hvarandra utan misstro . . . och denne man, herr
general...»
»Hvad vill ni, karl», utropade härvid
Sprengt-porten afbrytande och tog åt värjfästet.
»Jag vill rättvisa, och det är något, som ni ej
vägrar mig, . . . det är i förtroende därtill, som jag
kommit hit. General, min bana är stängd, min
framtid förlorad, om jag ej kan rentvå mig från den
beskyllning, som hvilar på mig.»
Där låg något så gripande i de manliga
dragen, och det var något så öppet och förtroendefullt
i de uttalade orden, att generalen stod stilla och
tycktes afbida hvad mannen vidare kunde hafva
att säga. Han vinkade till och med åt grefven att
stanna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
