Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÅNGENSKAP.
73
Nu svängde kusken åter knutig piska.
Men Mona tecken till besinning gaf,
då hon begynte att med ömkan hviska:
»Ser, arma barn, du ej, hvart det bär af?
Man vill med samma nät oss alla fiska,
man tänker störta oss i Pepes graf.
Se, huset der, som förr din fruktan väckte,
blir nu ditt hem — se, det är stadens häkte.
Din körsven är spion — man mig ej lurar,
fast sorgen har lagt grummel i mitt vett.
Hvi skydde du ej dessa lömska murar,
der hämnd skall träffa dig med blodigt bett?
Fly, fly! — man kanske redan bilan skurar,
jag ser ditt hufvud, som jag Pepes sett . . .
Det är för sent. Guds moder, dig förbarma . . .
Man öppnar porten . . . Himmel, hjelp de arma!»
Så var det ock. De tunga jernbeslagen
begynte rassla, och i dunkelt gap
var, innan Mona slutat, vagnen dragen.
Här gälde utan tvifvel fångenskap,
och deraf kändes redan obehagen,
då, liknöjd som en österländsk satrap,
en knekt befalde: »Hit, der dörrn står gläntad,
signora Rapanucci! Ni är väntad.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
