Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PARIS. 29
När målarn såg den spända dukens yta,
betänkte han förskräckt emellanåt,
att passande modeller torde tryta.
Dock låg allt jemnt en tanke i försåt,
som hade kraft att alla hinder bryta
och klädde målet uti hoppets ståt.
Han kände, huru verket skulle qvälla
ur penseln, blott han egde Luisella.
Men denna tycktes vara rent försvunnen;
ty gamla tanterna uti Marseille
ju skrifvit, att hon rest. Hon var då hunnen
se’n länge till Paris, men syntes ej.
Det var dock bättre, än, om redan funnen,
hon hade utsläckt hoppet med ett nej.
Och sporde Jean Agneta, gaf hon fräsande
ett ovisst svar, båd’ fullt af hån och snäsande.
Modellen hade förts utaf artisten
till några af hans fack, och i en hast
blef hon på modet, ty hon fylde bristen
på typer af en skönhet, kraftig, fast.
Hon hade fåfängt slösat ömma listen
af ljufva, inställsamma ögonkast
på Jean och glömde inom kort allt annat
för yran i den hvirfvel, der hon stannat.
Scho lander, Skrifter, III. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
