Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I SVERIGE.
22 I
Förgänglig är dess lott;
Hans minne uti Norden
Ar snart en saga blott.
Så hängåfvo vi oss en stund åt rätt republikanska funderingar
och omdömen. En i sällskapet undrade, om en konung hade rätt
att använda det fattiga folkets penningar på ett sådant makalöst
öfverdådigt sätt. En republikan förvånar sig i allmänhet öfver de
många, sköna slotten, àf hvilka ett stort antal alltid synes stå tomt.
Då säger han så här: tänk om dessa byggnader, så vackra, så
rymliga, finge användas till allmännyttiga ändamål, ja, hvarför icke
i barmhärtighetens tjänst? Skulle icke både konung och land blifva
lyckligare därigenom? Och så flyger tanken med ett slags ganska
förlåtlig stolthet till det enkla Hvita Huset i Washington. Ja, i
Ryssland hade det varit farligt att tänka och tala som vi gjorde
i skogen vid Haga, men i det lilla, ädla, frihetsälskande Sverige
får man både tänka och tala fritt, ty det står ju öfver dörren i
■dess storartade universitet: tänka fritt är stort, tänka rätt är större.
Bara nu icke mina läsare i Sverige äro elaka nog att stryka under
den senare delen af den präktiga sentensen för vår räkning här i
Amerika. Ja, låt gå! Vi tänka nog ofta både fritt och dåraktigt,
och det gör man äfven i det kärälskliga lilla Sverige.
Sedan vandrade vi ut ur Haga-parken och in på Stockholms
kyrkogård! invigd 1827 af J. O. Wallin, då kyrkoherde i
Storkyrkan. Den store och ädle mannen hvilar själf här under en vård
af porfyr. O, hvad det för mig kändes underligt att vistas en
stund i denna de dödas stora stad och i synnerhet att stå vid den
nyss nämnda vården öfver honom, om hvilken Sveriges dyrkade
skalde-heros säger: Du skald som få, du talare som ingen.
För min del tror jag, att man i allmänhet från kristlig och
religiös synpunkt icke nog uppskattat Wallins betydelse för det
svenska folket och den svenska kyrkan. Man har beskyllt honom
för rationalism och ytlighet, men därunder ofta glömt den tid, i
hvilken han lefde, och de fiender, hvilka han ägde att bekämpa.
Hans inlägg mot »rationalist-bibeln» vore nog att göra hans namn
odödligt bland dem som älska Guds ords renhet och sanning, och
att 1819 års psalmbok just från samma synpunkt ej är sämre, än
som fallet är, samt från den formela och rent poetiska sidan
så ojämförligt skön, det hafva vi den älsklige och varmhjärtade
fältväbelsonen från Stora Tuna att tacka för. Jag vet ej hvarför,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>