Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
462
TRETTIO FJÄRDE KAPITLET.
och som djupt sörjde förlusten af sin herde, hvilken de lärt att
så högt älska och värdera under hans femåriga verksamhet i de
bygderna.
Nästa morgon reste vi i sällskap först till Smörhult, där
komminister Sandström och hans snälla, raska lilla fru mottogo oss på
det allra vänligaste. I den gamla dopboken såg jag min faders
namn: Jonas i Snollsbo.
Sedan språkade vi om emigrationen till Amerika. Ar 1887
funnos i hela Våthults socken bara tre drängar och sex fullväxta
hemmansägare-söner. Resten hade flyttat till Amerika. »I tagen
vårt bästa folk», sade komministern, »men de äro snälla och skicka
Katarinahissen. (Sc kap. om Stockholm.)
hem mycket pengar». På tre månader mottog postmästaren i
Gisla-ved 50,000 kronor, hemsända af svenskar i Amerika. Komministern
påstod, att å andra sidan de som söka arbete i Tyskland vanligtvis
blifva moraliskt fördärfvade. I Smörhult är den af oss i Amerika
så välkända och älskade änkefru Anna Benzon född. Min fader
var ofta barnpiga åt den lilla Anna.
Nu satte jag mig upp i åkdonet, och resan fortsattes till Villstad.
Det regnade flitigt i somras i Sverige, och denna dag utgjorde
intet undantag. Vi skulle hälsa på den gamle skolläraren Johansson,
biskop Johanssons åldrige fader. Kl. 4 på e. m. voro vi ändtligen
framme.
Jag ser den rödmålade byggnaden ett stycke från kyrkan och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
