Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. V. Naturkännedom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iSo 152
SCOUTING FOR BOYS
honom. Det fordrar mycket tålamod, mycken
omsorg och verklig kärlek till hunden.
Är man lycklig nog att äga en kamera, kan man
knappast företaga sig något roligare än taga
fotografier av djur i det fria. Att samla sådana
fotografier är många gånger roligare än att samla sigill
och frimärken, vilket vilken dumbom som hälst kan
göra. Kameror kan köpas mycket billigt nu för
tiden, så man behöver inte spara ihop så värst mycket
pengar.
Alla djur äro roliga att följa, och det är ungefär
lika svårt att smyga efter en vessla som efter ett
lejon. Till och med en vanlig igelkott kan vara en
hjälte bland djuren, som framgår av följande:
»Var och en vet att igelkotten är kräldjurens
svurne fiende och isynnerhet huggormens, men inte
många ha reda på hur han bekämpar sin farlige
motståndare.
Min skogvaktare var en dag i somras ute på sin
rond och passerade då en skogsbacke, där
huggormar förekommo i massa. Plötsligt fick han se en
väldig orm ligga och sova i solljuset, och tänkte just
skjuta den, då han observerade en igelkott, som
försiktigt och ljudlöst kom tassande över mossan rakt
mot ormen.
Då han kommit tillräckligt nära, högg han
tänderna i ormens stjärt och rullade blixtsnabbt ihop
sig. Ormen vaknade av smärtan, vände och gjorde
ett fruktansvärt utfall, men igelkotten lät sig intet
bekomma. Ormen väste, högg, vred och vände på
sig i vildaste raseri, men efter några minuter var
hans förfärliga gap ett enda stort sår (av
igelkottens taggar) och han låg utmattad på marken. Ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
