Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
Nu är han vid dörren till litens bo,
I kammaren utanför
En smådräng snarkar i godan ro
Och hvarken ser eller hör.
Nu sänks mot kudden en grå mustasch —
»Himmel och afgrund!» Uppskrämd page
Hertigens järnhand i skuldran skakar:
»Sängen är tom! Är det- så du vakar?»
En tum från ett rytande lejons gap
Är lifvet säkrare visst:
»De bortfört vårt unga Iifsherrskap,
Du hjälpt dem, din satanistl
På sträckbänk, din hund, eller strax bekänn!
Vaker upp, vaker upp, I hertigens män!»
Nu genljöd huset af röster och vapen
Och yrvakna Iupo knekten och knapen.
På knä vid tröskeln en halfdöd sven
Omfattar hertigens ben:
Då ropas i gången: »här är jag igen,
Herre fader, tillgift åt Sten!»
Till spökrummet dörren är ställd på glänt,
Och liten prins, liksom intet händt,
Barfotad hastar till fadrens möte
Och tryckes i blinken intill hans sköte.
»Härut!» befaller hertigen så
Den svärm, som gången hår fyllt,
Och skälfvande kysser han ögon blå,
Som hade bannor förskyllt.
Sin rustibus, blott i linnet klädd,
Han bär i famnen tillbaks i bädd.
Den lille hviskar uti hans öra:
»Nu icke vred ! Allt I skolen ,höra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
