Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.
Hå satt han en afton vid egen härd
Bland hopade skatter ur forntidsvärld,
Klenoder för själ oeh öga.
I handskrift verket låg helt till reds —
Han var till freds!
Allt annat i lifvet betydde nu föga.
Men tyst — ett anskri, ett väktarrop !
Med brådskande fotter en uppskrämd hop
Utefter gatan hörs trampa.
Ett eldsken ger dag åt de mörka hus,
Och i dess ljus
Förlorar sig skimret af forskarens lampa.
He, lågan växer — med prasslande brak
Hon föres af vinden från tak till tak,
I kojor näring hon finner.
Det är ej nu några gårdar mer,
Ej ett kvarter,
Nej, jämmer och skräck, det är staden som brinnei.
Det herrliga templet i götisk prakt
Än bryter den rasande brandens makt,
En klipp-ö i haf af lågor.
Som nödrop sänder det klockors skall
Kring Fyrisvall,
Kring dagsljusa slätter och rodnande vågor.
Re’n slicka flammor bäd’ torn och skepp.
Hvem vrider rofvet ur härjams grepp?
Hvem djärfves att lifvet våga?
Hvem tar befäl öfver rådvill här?
Det Rudbeck är,
Den starke, som låga kan sätta mot låga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
