Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
På Gustavianum, i brandens tjut,
Sin post han valde — här höll han ut,
Fast hettan glödgade plåten.
Han ledde försvaret med fältherrblick
Och hjälteskick,
Så själfve kung Carl skulle varit belåten.
En klagan höjdes ur folkets brus:
»I Svartbäcken brinner professorns hus!»
Hans stämma med torndönsstyrka
Ljöd klar tillbaka ur rök och kvalm,
Som förr hans psalm :
»Mitt hus kan få brinna, men icke min kyrka!»
Hon brann icke heller. Han seger vann
I strid med härjaren man mot man
Att minnenas tempel värja.
Deu väldige stommen stod oskadd kvar,
Fastän dess par
Af prunkande spiror ej stått till att bärga.
Men så var ock segrarens styrka slut.
Ur Gustavianum lian fördes ut
Med svedda kläder och lockar,
En bruten gubbe med slocknad röst
I kraftlöst bröst,
Han bars bland ruiner och kolande stockar.
Åt sidan hopen steg vördnadsfull,
Då till en koja vid Svartbäckstull
Sin kosa nu tåget styrde.
På vägen Rudbeck fick se sitt hus —
En hög af grus!
I askan af Atland än gnistorna yrde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
