Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Där är det — därborta vid skogens rand
Det ringaste hemmet i Sverges land,
Där har han sin barnblick ur vaggan höjt,
Där har han som yngling på åkern plöjt,
Där tog efter fader han kronans rock,
Där fäste han henne med ljusgul lock,
Den leende Anna med grop i kind —
Han ser henne ännu vid kyrkogrind!
På söndagen vigdes de hop af prest,
På måndagen kom där ett bud till häst,
Som bragte ett brådskande: i gevär!
Till Polen att stöta till kungens här!
Från bruden den unga då vek hvar ros.
Den morgon med truppen han drog sin kos,
Hon packat hans ränsel och sväljt sin tår —
Han minns det som hade det skett i går.
Se’n dess genom Ryssland han trumman följt,
Där isiga skurar och blodregn sköljt,
Han vadat i strömmen vid Holofzin,
Som piskades skummig af kulors hvin,
Han stått vid Pultava bland bröders lik
Och värnat sin fanas förslitna flik,
I tretton år fånge vid Wolgas strand
Han hörde från hemmet ej minsta grand.
Så blef ban då fri. - Ofver Stockholms torg
Ledsagades han till kung Fredriks borg.
Där fick han en daler, en sprittny skrud,
En nickning; »min gosse, gå nu med Gud!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
