Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
Allvarlig karolinsk kaplan,
Med långskägg öfver svart kaftan
Sin krigsbror tala hörde.
Så kom hans djupa röst till svar:
»Ja, Herrans under visst det var,
Som oss från Babels älfvar återförde.
»Som du jag minns den Juninatt,
När kalken, regementets skatt,
Jag fyllde sista gången;
När den gick kring med tröstens ord,
En trumma var mitt altarbord
Och ryssarnes revelj var orgelsången.
»Man slogs. Till trossen flög ett rop:
I fiendernas stora hop
Förkväfs infanteriet 1
Jag såg hur Olof Hermelin
Med dödens aning i sin min
Lät bränna papperen i fältkansliet.
»För mig låg blott en sak till hands:
Att dölja helga kärlens glans
För byteslystna ryssar —
Vår kalk, en skänk af Carols hand,
Som bjudit nyss sin blanka rand
Åt mina bröders sista andaktskyssar 1
»Bredvid en trädgrupp, som där stod,
I jorden gömdes min klenod
Till lättnad för mitt hjärta,
Då fångenskapens bittra kalk
För trossknekt som för fältmarskalk
Snart bräddades med outsäglig smärta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
