Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
Under tunga sorgedagar steg han fram, naturens tolk,
Bragte stolthet, ljus och glädje till ett armt och pröfvadt
folk.
Nu det tröttnade att stirra hopplöst på ett brustet svärd,
Ty en blomsterlindad spira bjöd på bättre ledungsfärd.
Inga skepp med män och vapen lägga ut från skärgårds-
berg
För att göda sunnan-kusten med vår sista must och märg;
Blott till vetenskapens rymder står den nye Carls begär,
Dit styr tankens djärfva segling, dit idéers segerhär.
Till oblodiga triumfer bröt han oss en strålfull led,
Skapade med tålig forskning, där det vilda mod ref ned.
På en grundval fast och säker han vår ära återbyggt,
Sedan Kiddarholmens krypta sig kring bragdstorheten lyckt.
Skilda folk och zoner fira nu hans minnes sekeldag;
Sveas gamla modershjärta klappar med allt högre slag,
Och en stilla hviskning smyger ur ett rördt och tacksamt
sinn’ :
Minnet tillhör hela världen, men han var min son, blott
min.
°®° -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
