Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hegel fasthaller dervid Fichtes förutsättning, att m edvetandet
producerar sitt innehåll, men genom antagandet af ett poten-
tielt innehåll i m edvetandet har han undgått nödvändigheten
a tt göra utvecklingen beroende af en yttre impuls. P roduc-
tionen har nemligen här fått betydelsen af utveckling från p o -
tentalitet till actualitet, och det ligger, säger Hegel, i d et po-
tentiellas natur att öfvergå till actualitet. Den kraft, som drif-
ver till denna utveckling är m otsägelsen, hvilken alltid m åste
vara im manent i hvarje väsende, som ej har en mot sin na-
tu r svarande form. Genom detta begrepp om ett potentielt
innehåll i m edvetandet skall nu Hegel visa, huru hela den
em piriskt gifna verkligheten låter härleda sig ur m edvetandet
och ej är något annat än formerna af dettas sjelfutveckling.
H uruvida Hegel lyckats att härigenom öfvervinna dualism en,
skall blifva föremålet för vår undersökning, sedan vi först sökt
visa, att den uppfattning af Hegels problem, hvilken vi här
gifvit, ar den riktiga, och i korthet framställt Hegels lösning
af detta problem.
Vi måste för detta ändamål till en början taga i betrak-
tande det sätt, hvarpå Hegel uppfattat och framställt sin upp-
gift i de inledningar, hvarm ed han velat gifva en riktig insigt
i afseende på utgångspunkten för systemet.
Vår uppm ärksam het fäster sig då naturligen först vid den
inledning, som Hegel först gifvit neml. die Phaenomenologie des
Geistes. Denna har till sin uppgift att bestämma förhållandet
mellan vetenskapen och phenomenet. Vetenskapen m åste taga
phenom enet i betraktande, emedan hon genom att uppträda i
tiden sjelf är en företeelse, icke vetenskapen i dess fullt u t-
vecklade sanning. Från detta sken att bero af tiden måste
vetenskapen befria sig genom att vända sig mot detsam m a1).
t) Aber die λνϊβββηβοΐιβίΐ darin dass sic auftritt, ist sie selbst eine
Erscheinuiig, ihr Auftretcn ist noch nicht sie in ihrer W alirheit ausgc-
ftihrt und ausgcarbcitct..................I)ie W isscnschaft muss sich aber von die-
sem Scbeine befreien, und sie kaun diess nur dadureh, dass sie sich gegen
ihn wendet. II. W . II. 2. pag. BO.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
