Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Öfversikt af missionens äldsta historia - C. Medeltidens mission - Nestorianernas mission - Den påfliga missionen under den senare medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 21 —
mot väster och norr, och äfven missionshistorien är därför i
väsentlig grad upptagen af missionen bland dessa folk. Men det vore
orättvist att därför förgäta, att kyrkan i österlandet, som icke kom i
beröring med de gotiska folken, icke glömde bort missionen, utan
just under den tidigare medeltiden trängde långt in i hjärtat af Asien
och vann så stort insteg, att det verkligen kunde hafva blifvit början
till en slutlig seger, om icke de österländska församlingarna snart
hade tynat bort.
Det är den syriska, nestorianska kyrkan, som i synnerhet
är verksam. En väldig marmortafla, hvilken år 1625 påträffats i det
inre af Kina (utanför Singanfu i provinsen Tientsi), berättar om en
betydande utbredning af kristendomen redan i 7:de århundradet. Och
sedermera möta vi omkr. år 1000 de märkliga sägnerna om
»prästkonungen» Johannes i Tartariet norr om Kina, hvarest 200,000
människor sades vara döpta.
Tyvärr råkade nestorianerna i Kina sedermera ofta i strid med
de romerske kristne, hvilka i egenskap af påfvens sändebud sökte att
vidare utbreda missionen i dessa land.
Den påfliga missionen under den senare medeltiden.
Sedan de gotiska folken i yttre måtto vunnits för kyrkan,
af-stannar missionen ånyo nära nog. För långa tider har nämligen
kyrkan nog af att uppfostra de vunna folken och inlösa sina åtagna
förpliktelser. Det var endast den yttre ramen, som åvägabragts; det
gällde nu att skaffa den innehåll.
Därtill kom, att den öfriga hednaväriden låg så aflägse, att den
liksom icke existerade för kristenheten i allmänhet. På samma sätt
som romerska riket för gamla tiden utgjorde hela »världen», så
utgöra de gotiska och romerska folken medeltidens värld, utom hvars
gränser tanken sällan går.
Blott på tvänne punkter fortfar beröringen med den icke kristna
världen, i det att från söder araberna, af den falske profeten från
Mecka († 632) sända ut på islams blodiga eröfringståg, och från öster
mongolernas vilda horder på det mest kännbara sätt låta
kristenheten märka sin tillvaro.
På dessa bägge punkter finna vi också allt, hvad mission heter
under senare medeltiden. Den härflyter ur två olika källor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>