Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Den tidigaste beröringen mellan semiter och indoeuropeer. Foinikernas inflytande på Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Niss AR rå 1 OS FP FSK BPM PRE Lf RSA Eg DE
FOINIKERNAS INFLYTANDE PÅ EUROPA. 7
de mykeniska fynden, var af orientaliskt ursprung. Från
de s. k. kyklopiska murarna och den berömda lejonporten
t. o. m. de lefvande mykenarnes dräkt och de dödas guld-
mask har den mykeniska kulturens förnämsta företeelser
sina påtagliga förebilder hos semiterna.
Den foinikiska kulturen utbredde sig tidigt, kanske
redan i 14:e århundradet f. Kr., ännu längre åt väster,
till Sardinien, Italien och kusterna af västra Medelhafs-
bäckenet. En mängd foinikiska ortsnamn, t. ex. Cadix
och Malaga, vittna om foinikernas eller kartagernas infly-
tande ända på Pyreneiska halfön. Några i Italien gjorda
fynd af egyptiska föremål hafva senast i 8:e århundradet
£ Kr. hämtats till detta land, således redan förr än Egyp-
ten öppnades för den grekiska handeln (år 670). De be-
visa, att foiniker eller rättare antagligen kartager (invå-
nare i den foinikiska kolonien Kartago) redan tidigare än
hellenerna kommit i beröring med Italiens folk. Känt
är, att kartagerna under 6:e århundradet stodo i handels-
förbindelse med etruskerna och Rom. Själffallet är att
de italiska folken härunder mottogo af kartagerna talrika
kulturimpulser. Det berättas t. ex. att romarna under
det första puniska krigets tid (264—241 f. Kr.) byggde
sin första krigsflotta enligt mönstret af ett strandat kar-
tagiskt fartyg. Anda in i käjsartiden begagnade man il
Italien ett slags alabaster- och glasflaskor, som tydligen
härstammade från foinikiska parfymfabriker.
Huru länge den foinikisk-semitiska konsten och indu-
strin förhärskade i Sydeuropa, kan icke med noggrannhet
angifvas. Det dröjde i hvarje händelse icke länge förr
än de högt begåfvade europeerna själfva började konkur-
rera med utländingarna. Hellenernas första försök i bil-
dande konst äro tydliga imitationer af de foinikiska läro-
mästarnas värk. Som exempel kunna anföras de vid Di-
pylon i Atén funna vaserna, hvilkas målningar med sina
nakna, starkt naturalistiska kvinnofigurer tydligen röja
fornfoinikiska motiv. Under den följande tiden ända er
5:e århundradet är den grekiska konstens asiatisk-semitiska
grundval mer eller mindre tydligt skönjbar. I samma
mån som grekernas egen konstfärdighet utvecklades, sökte
den emellertid lösgöra sig från den främmande påvärkan.
Det var en mera omedveten än medveten befrielsekamp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
