Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Den tidigaste beröringen mellan semiter och indoeuropeer. Foinikernas inflytande på Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 KULTURKAMPEN MELLAN SEMITER OCH INDOEUROPEER.
mot semitismen, hvars inflytande på konsten helt och
hållet försvann först under den klassiska perioden.
Ett fortbestående vittnesbörd om semiternas inflytande
på den europeiska konstens utveckling äro de stolta jo-
niska pelare, som pryda våra praktbyggnader likasom
fordom grekernas. Ty denna pelarform härstammar från
den hos assyrierna begagnade träpelaren, som jämte sin
med voluter (snäckvärk) sirade kapitäl (pelarhufvud) och
dyna öfver Mindre Asien invandrat till Europa.
Då umgänget mellan foiniker och greker hufvudsakli-
gast grundade sig på fredlig handel, är det helt naturligt,
att jämväl den foinikiska handelns former, mått och vikt
vunno insteg hos grekerna. Foinikerna för sin del an-
vände ett mått- och viktsystem, som hade sitt upphof från
Babylonien. Sålunda förklaras, att man i grekernas och
romarnas mått och vikt till en del återfinner babyloniernas
system och benämningar; jämför ’babyloniska mana med
grekiska mna och latinska mina m. m.
Afven på det religiösa området är semiternas infly-
tande på grekerna skönjbart. Redan omkring år 100 e.
Kr. utgaf en viss Filo från Byblos en foinikisk historia,
hvilken han föregaf vara författad på den förhomeriska
tiden af en HNSanchunjathon och i hvilken han försökte
göra troligt, att den grekiska religionen och kulturen vore
af foinikiskt ursprung. I själfva värket kan man i gre-
kernas religiösa föreställningar, gudat och myter se en
hel mängd öfverensstämmelser med babyloniernas och del-
vis äfven foinikernas. Men då vår kunskap just om det
sistnämda folkets religion och mytologi ännu är ytterst
osäker, är det svårt nog att afgöra i hvilket sammanhang
dessa öfverensstämmelser stå med hvarandra. Dock torde
flera gestalter i grekernas guda- och hjältesagor såsom
Kadmos, (gadm öster), Adonis (hebreiska, foinikiska adön
herre), Baitylos, Dionysos, Acheron, Afrodite (Ischtar,
Astarte), Melikertes (Melqart) Tyfon, Kimmerioi, Gryps
(assyriska karåbu, hebreiska kerub, svenska grip) m. fl. med
säkerhet kunna antagas vara af semitisk härkomst.
De forna grekerna hade två särskilda föreställningar
om de dödas värld. Hadesuppfattningen, som förlade de
dödas vistelseort till underjorden, påminner lifligt om ba-
byloniernas och hebreernas scheol. Det i Odysseen så här-
ligt skildrade Elysion långt i väster vid Okeanos” strand,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
