Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den semitiska språkforskningens strid mot gällande dogm - Babylonisk kultur, förhärskande i Kanaan 1400 f. Kr. - Stjärnhimmelen uppenbarelsens bok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hafva sin direkta motsvarighet i den babyloniska kulten,
de 12 stjärnorna på kvinnans hufvud i Uppenbarelseboken,
de 12 änglarna vid det nya Jerusalems 12 portar o. s. v.
Babylonisk kultur, förhärskande i Kanaan 1400 f. Kr.
Men dessa babyloniska efterbildningar och särskilt
den här och hvar oförnekliga mytologiska bakgrunden i
Gamla testamentets berättelser kunna och böra dock
betraktas från en annan synpunkt. Genom de bekanta i
Egypten funna Amarnabrefven — skrifna
omkr. 1400 f. Kr. med kilskrift på
babyloniskt språk från egyptiska guvernörer och
småkonungar i Kanaan till konungar af
Egypten — har det bevisats att långt före
israeliternas inträngande österifrån öfver Jordan under Josuas
ledning, babylonisk kultur varit förhärskande i Kanaan.
Det var således redan genom denna invandring — och
icke som man förr antog, genom den s. k. babyloniska
fångenskapen 7 à 800 år senare — som israeliterna i
Kanaan mottogo det första inflytandet af babylonisk kultur.
Stjärnhimmelen uppenbarelsens bok.
Det är därför helt naturligt, att, när flera hundra år
efter invandringen den israelitiska litteraturen börjar
uppstå, detta inflytande skulle göra sig gällande i själfva den
litterära formen för israeliternas historiska skildringar såväl
som i uttrycket af deras kosmologiska och religiösa
föreställningar. Men den fornorientaliska världsåskådningen ser
i stjärnornas gång liksom en förklaring af de
gudomliga tankar och rådslut som leda
händelsernas förlopp. Därför blef för
babylonierna astronomien den förnämsta af alla vetenskaper.
Stjärnhimmeln var den stora bok, i hvilken historien om
allting i himmel och på jord var upptecknad. Det gällde
blott att kunna läsa den rätt. Så var också astrologien
från början egentligen ingen vidskepelse. Det blef den
först då, när flera tusen år senare Kopernicus och framför
allt Kepler hade uppvisat det oriktiga i själfva
förutsättningarna för den babyloniska världsbilden. I stjärnorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
